Lucy Snowe i Villette ser spöken, känner sig nedstämd och pratar med doktor John:
”Å, doktor John, jag ryser vid tanken på att lida av något sådant! Det såg så verkligt ut. Finns det inget botemedel, inget förebyggande?”
”Lycka är botemedlet, ett glatt sinne är det förebyggande. Odla upp båda!”
Inget hån här i världen låter så falskt för mig som att bli uppmanad att odla lyckan. Vad betyder ett sådant råd? Lyckan är inte en potatis som ska sättas i matjord och täckas med gödsel. Lyckan är det underbara som från Himlen strålar ner till oss. Hon är den gudomliga dagg som själen under vissa av sina sommarmorgnar känner droppa från Paradisets amarantblomma och gyllene frukter.
”Odla lycka!” sade jag kort till läkaren. ”Odlar ni lyckan? Hur gör ni då?”