Målning av John Singer Sargent: The Pink Dress
Hjälten i Professorn, William Crimsworth, tycker till om sin svägerska:
Jag betraktade hennes ögon och önskade att jag där kunde avläsa den intelligens jag inte kunde skönja i hennes ansikte eller höra i hennes konversation. De var glada och ganska små. Jag såg livlighet, fåfänga och koketteri i hennes blick. Men jag letade förgäves efter glimten av en själ. Vita halsar, karminröda läppar och kinder, glänsande lockigt hårsvall är inte tillräckligt för mig om det inte finns någon gnista som lever kvar efter att rosorna och liljorna vissnat och det glänsande håret blivit grått. I solsken, i goda tider är blommor vackra. Men hur många regniga dagar är det inte i livet – novembervädrets elände, när en mans hus och härd sannerligen skulle vara mycket kyligt utan det klara, värmande ljuset från ett intellekt.