Tävling! Vinn boken!

Rösta på det Charlotte Brontë-citat som du tycker bäst om! Bland de som röstat på citatet lottar vi ut ett exemplar av Systrarna Brontës värld. Skicka ett mail med din röst till angria@telia.com senast den 20 januari!

Här kommer de sex citaten:

Nummer 1, 8 december

Jag tycker att livet är för kort för att man ska ägna det åt att odla fiendskap och räkna oförrätter.

Helen Burns i Jane Eyre, övers. Gun-Britt Sundström

Nummer 2, 14 december

Det är allmänt känt att fördomar är svårast att utrota ur det hjärta vars jordmån aldrig har berikats med kunskap; de växer där, ostörda som ogräs bland sten.

Jane i Jane Eyre

 Nummer 3, 21 december

Jag är ingen fågel och jag är inte fångad i något nät. Jag är en fri människa med en självständig vilja, och nu använder jag den till att gå ifrån er.

Jane till mr Rochester i Jane Eyre, övers. Gun-Britt Sundström

 Nummer 4, 28 december

Inför er är jag varken man eller kvinna. Jag står framför er endast som författare. Det är den enda måttstock ni har rätt att mäta mig efter – den enda grundval jag accepterar för er bedömning.

Kommentar till kritiker som menar att om Jane Eyre skrivits av en kvinna måste det vara en avkönad kvinna.

Nummer 5, 4 januari

Det är inte våldet som bäst besegrar hat, och hämnden kan inte sona en oförrätt

Helen Burns i Jane Eyre

 Nummer 6, 11 januari

Jane Eyre visar sina teckningar för mr Rochester:

”Var hittade ni motiven?”

”I huvudet.”

”Det där huvudet jag ser på er nu?”

”Ja,sir.”

”Finns det mer av samma slag inuti det?”

”Kanske det, och jag hoppas att det finns sådant som är bättre också.”

 Jane Eyre, översättning Gun-Britt Sundström

 

 

 

 

 

Veckans Charlotte Brontë-citat

Jane Eyre visar sina teckningar för mr Rochester:

”Var hittade ni motiven?”

”I huvudet.”

”Det där huvudet jag ser på er nu?”

”Ja,sir.”

”Finns det mer av samma slag inuti det?”

”Kanske det, och jag hoppas att det finns sådant som är bättre också.”

Jane Eyre, översättning Gun-Britt Sundström

Systrarna i sällskapslivet

Efter att de två äldsta systrarna dött vid 11 respektive 10 års ålder på grund av förhållandena vid den skola där även Charlotte och Emily gick, bestämde sig Patrick Brontë för att själv ge barnen skolundervisning i hemmet.  Det ledde till att barnen levde ett isolerat liv, där de endast studerade, läste och fantiserade och skrev om sina fantasivärldar Angria och Gondal. Man umgicks inte mycket med invånarna i Haworth och när barnen träffade andra barn hade de inte en aning om de lekar som alla de andra barnen kunde.

Arbetsrummet

Rummet där barnen studerade

Som vuxna blev de – kanske beroende på uppväxten – lindrigt sagt udda i sällskapslivet. Emily fick knappast någonsin ur sig mer än något enstavigt muttrande medan Charlotte ibland var tillräckligt ivrig för att tala med liv och lust – om vissa ämnen – men, innan hon lossade tungans band, brukade hon vrida sig i stolen så att ansiktet nästan doldes för den hon talade med.

Hur kunde dessa inbundna kvinnor med så liten erfarenhet av livet skriva så insiktsfulla böcker med så livfull dialog?!? Vad tror du?

 

Döden i Haworth

Döden var en ständig följeslagare till familjen Brontë:

  • Barnens mor Maria dog 38 år gammal
  • Första dottern Maria dog 11 år gammal
  • Andra dottern Elizabeth dog 10 år gammal
  • Ende sonen Branwell dog 31 år gammal
  • Emily dog 30 år gammal
  • Anne dog 29 år gammal
  • Charlotte dog 38 år gammal

Barnens far Patrick överlevde hela sin familj och dog vid 84 års ålder.

Vi föreställer oss gärna systrarna Brontë som ovanligt bräckliga och sjukliga kvinnor. Men vid mitten av artonhundratalet var en tidig död inget anmärkningsvärt i Haworth där familjen bodde: den genomsnittliga förväntade livslängden var då 26 år. En sak är därför säker: även om familjen Brontë led, var de inte ensamma om att lida.

This World’s a City, full of crooked streets.

Death is the Market place, Where all men meets.

If life was Merchandise that men could buy,

The rich would live, the Poor must always die.

Gravsten på Haworths kyrkogård

DN recenserar Charlotte Brontës Villette

”Hon skrev, och hon skrev med sitt fulla geni: Villette.”

Dagens Nyheters Malin Ullgren recenserar här Charlotte Brontës Villette och ställer den på ett förtjänstfullt sätt mot en nyutkommen Charlotte Brontë-biografi av Claire Harman.

http://www.dn.se/dnbok/bokrecensioner/konsten-att-finna-sitt-geni/